Kost – kött = välmående?

Det är dags att vidröra ett ämne som är känsligt för många, på ett individuellt plan såväl som globalt. Ett ämne som det råder skilda meningar om, lika mycket ur det etiska perspektivet som det hälsomässiga och det kommersiella. Ett ämne värt att kontinuerligt och ihärdigt lyfta fram för vi förtjänar att veta. Ämnet för dagen är kött, som i många avseenden är en het debatt men enligt mig varken tillräckligt omfattande eller signifikant. Hursomhelst, målet med detta inlägg är inte ett tappert försök rubba din världsbild och dina grundvärderingar som du kanske haft med dig sedan barnsben, utan jag hoppas att kunna bidra till att du får en bild av kött som täcker den andra sidan av myntet. Med andra ord en opartisk samling information som du kan ha med dig i bagaget inför och på din hälsoresa.

Med det sagt så har min generation sedan barnsben fått lära sig att kött är en naturlig del av tallriken och dessutom en oersättlig proteinkälla. Att kött generellt sett är proteinrikt stämmer men fick vi någonsin reda på hur överkonsumtion av animaliskt protein påverkade våra kroppar eller hur våra kroppar reagerar på köttet vi äter? Fick vi reda på hur boskapsuppfödningen påverkade naturen? Fick vi reda på under vilka omständigheter som boskapsuppfödningen pågick? Fick vi någonsin information om alternativa proteinkällor? Jag fick inte svar på den typen av frågor då och än idag är det inte något som är tillräckligt tillgängligt. Anledningarna till att se över sin köttkonsumtion är fler än en och nedan listar jag några primära punkter (listan är svår att komprimera eftersom det finns flertalet anledningar) som du potentiellt kan ha nytta av när du ska reflektera över vilken typ av kött du vill konsumera, eller inte. Jag kommer inte gå in på etiska anledningar att avstå från kött, oavsett hur mycket den aspekten rör min empatiska nerv, utan utgångsläget är från perspektivet välmående för människa och natur.

7 anledningar att ser över sin köttkonsumtion

1. Studier visar att personer med ett högt intag av animaliskt protein lider avsevärt högre risk att drabbas av cancer än de med ett lågt intag – hela fyra gånger högre risk. Med högt intag räknas ett proteinintag som överstiger 20% av det totala dagliga kaloriintaget. Med ett lågt proteinintag är motsvarande siffra under 10% och allt däremellan är ett medelintag. Forskarna hävdar t.o.m. att de med ett högt intag av animaliskt protein lider samma risker som rökare när det kommer till cancer.
2. Samma studie visar att sambandet mellan högt proteinintag och fyra gånger högre risk för cancer är obefintligt när man titta på resultaten från personerna som endast fick i sig protein från vegetabiliska källor. Med högsta sannolikhet beror detta bl.a. på att vegetabiliska proteinkällor inte påverkar kroppens hormonbalans i samma utsträckning som de animaliska proteinkällorna gör.
3. Samma forskare rekommenderar att proteinintaget bör ligga på ca. 0,8 gram protein per kg i kroppsvikt per dag, dvs. en person som väger 60 kg skulle behöva konsumera 48 gram protein per dag. Oavsett hur många gram animaliskt protein vi får i oss idag så har vi i Sverige under de senaste 15 åren gått från att konsumera drygt 74 kg (slaktkroppsvikt) kött per person och år (1999) till nästan 88 kg kött per person och år (2014), vilket är en ökning med nästan 19%. Dessutom ser trenden för ökad köttkonsumtion ut att fortsätta. Detta samtidigt som exempelvis antalet cancerfall ständigt ökat under samma period om man ser till antalet cancerfall per 100,000 invånare, en siffra som dessutom fortsätter att öka. Nu säger jag inte att kött helt på egen hand påverkar den statistiken, men en koppling finns onekligen och vi verkar inte minska intaget av animaliskt protein.
4. Massproduktion hos djuruppfödare påverkar vår natur genom större utsläpp av växthusgaser än självaste transportsektorn. Forskning visar att boskapsuppfödning och köttindustrin står för 18% av de alla samlade växthusgasutsläppen globalt.
5. Kött lagras i våra tarmar i dagar, veckor och även i månader för att våra tarmar har begränsad förmåga att bryta ner det. Konsekvensen blir att att köttet i tarmarna avger toxiner som i sin tur försurar vår kropp och en skadlig miljö skapas.
6. Antibiotika återfinns i köttet vi äter vilket studier visar kan leda till resistens mot antibiotika (inte minst bland barn). Även om Sverige var det första landet i världen att förbjuda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte redan 1986 och att användningen av antibiotika har en trend som är nedåtgående så används fortfarande stora mängder antibiotika i Sverige. Enligt Jordbruksverket såldes det under 2014 10,4 ton antibiotika till djurhållare i Sverige, motsvarande siffra för 2007 är 17,3 ton.
7. Det är inflammationsdrivande, inte minst timmarna efter förtäringen av kött och/eller animaliska livsmedel. Inflammation är en konsekvens av att immunförsvaret reagerar på ett potentiellt hot i kroppen och hotet i detta fallet är animaliskt livsmedel, inte enbart animaliskt protein.

Avslutande tankar om kött

Att kött är proteinrikt är i min mening lika odiskutabelt som hälsokonsekvenserna av att konsumera kött och därmed fallerar proteinargumentet totalt i min åsikt. Dessutom anser jag att det finns flertalet baksidor (negativa konsekvenser) till varje potentiell framsida när det kommer till kött och dess inverkan på vårt välmående. Oavsett livsmedel så är min filosofi att äta det som kommer från naturen, eller åtminstone så naturnära som möjligt eftersom jag anser att det ger mig mer liv. Samtidigt försöker jag undvika det människan varit involverad i, så gott det går åtminstone. Ser man till boskapsuppfödningen så är människan involverad i alla steg från avel, fodring, medicinering, levnadsmiljö, slakt och paketering – det kan i min åsikt inte vara livsgivande åt någon varelse. Ska man ta hänsyn till vad oberoende områdesexperter delar med sig av så bör vi se över vårt intag av animaliskt protein och animaliska livsmedel överlag och den del kött vi själva aktivt väljer att konsumera bör komma från vilt, dvs. djur som levt sitt liv i sitt naturliga habitat, ätit det som naturen har att erbjuda samtidigt som de inte fått antibiotika regelbundet.

Jag fick häromveckan höra argumentet att schimpanser äter 2-5% kött och att vi som människa också bör konsumera liknande mängder. Det må ligga något i det resonemanget men min åsikt är att vi bör ligga ännu lägre än så för om vi utgår ifrån schimpansernas kostvanor och kroppssammansättning när vi resonerar kring kött så bör vi även ta hänsyn till samma faktorer när det kommer till andra livsmedel som exempelvis vetemjöl, eller? Varför det argumentet kan ifrågasättas kan du läsa mer om här. Hursomhelst, ligger du på en köttkonsumtion idag där 20%, eller mer, av ditt dagliga kaloriintag består av animaliskt protein så är schimpansens siffror ett bra riktmärke.

Food for thought

Slutligen går mina tankar till informations- och kunskapsspridning. Hur kommer det sig att frågor kring välmående och animaliska livsmedel inte bryter igenom mediebruset? Varför lyfts detta inte upp på en internationell scen, eller åtminstone på en nationell sådan? Vem har mest att förlora om informationen nådde oss alla och att det i sin tur förändrade våra kostvanor och förbättrade vårt välmående? Varför blundar vi för de resultat de främsta cancerklinikerna i världen har fått fram tack vare årtionden av forskning? Var är bromsen? Frågorna är många och svaren är ibland ännu fler.

Vill du veta mer om hur mina ändrade kostvanor, när det kommer till kött, förändrade min vardag så kan du läsa om det här.

Tack för att du läst mitt inlägg, dela det gärna med dina nära och kära.